I dagarna är det 40 år sedan kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl.
Det radioaktiva nedfallet drabbade Sverige hårt, speciellt områden kring Gävle och i Frostviken.
Snart var cesium 137 ett ämne som alla diskuterade.
Själv var jag ÖP:s lokalredaktör i Strömsund.
Och det var en hektiskt tid, hela sommaren handlade om det radioaktiva nedfallet och de effekter det fick i länet.
Jag kommer ihåg hur renarna efter slakt grävdes ner då halten strålning var för hög.
Gällde för övrigt också vid får och lammslakt.
Många av länets mjölkbönder tvingades slå ut mjölken då värdena var för höga.
Och när hösten kom grävdes de flesta av älgarna som skjutits ned.
Det då nystartade EM-laboratoriet i Strömsund som förestods av Anders Jonsson fick massor att göra.
Laboratoriet som ägdes av Strömsunds kommun gjorde gratis provmätningar av svamp, bär och fisk åt privatpersoner i kommunen.
Dom här mätningarna pågick fram till 2000.
Gränsvärdet för renkött och älg höjdes 1987 till 1500 bequerel per kilo.
Medan gränsen 300 bequerel kvarstod för livsmedel som mjölk.
Jag minns hur jag åkte upp till Gäddede och intervjuade en familj från Skåne som just före olyckan flyttat från Skåne upp till Frostviken.
Huvudanledningen var att de inte ville bo granne med Barsebäcks kärnkraftverk.
I stället valde de att flytta så långt bort från kärnkraftverk och möjlig strålning som möjligt.
Och så inträffade olyckan och plötsligt bodde de i ett av områdena med mest radioaktivt nedfall i Sverige.
Som lokalredaktör åkte jag runt och träffade massor med människor och jag kommer ihåg att det var en stor oro hos många hur det här skulle påverka jakt, fiske, svamp och bärplockning.
Många år senare besökte jag Ukraina och då bland annat landets Tjernobylmuseum.
Det var ett av de mest deprimerande ställen jag besökt.
Att komma in i ett rum med foton på 5000 barn som dött av olika strålningsrelaterade sjukdomar eller ett rum fyllt med bilder på döda soldater och brandmän som deltog i räddningsarbetet var hemskt.
Vi har dessutom all anledning att oroa oss igen kring Tjernobyl.
Den sarkofag som sköts på plats för några år sedan och som säkert skulle innesluta den skadade reaktorn skadades av en rysk drönare i februari ifjol.
Sarkofagen var byggd så att den skulle tillhandahålla en kontrollerad miljö som skulle skydda den förstörda reaktorn. Det 15 kvadratmeter stora hål som slogs upp gör att det nu kommer in regn och snö.
Det har varit svårt att reparera skadan och resultatet har blivit att man inte kan utesluta att vatten och korrosion kan leda till en allvarlig spontan kärnreaktion i den skadade reaktorn.
Så här 40 år efter det inträffade med ett krig i närområdet känns det som om ingen lär sig något av historien när man nu vill bygga nya kärnreaktorer i vårt land.
Hur ska vi garantera säkerheten vid dem i händelse av krig?
Ni som är inne och läser och uppskattar det ni får ta del av! Swisha gärna valfritt belopp till 070-5747290 så att ni stödjer fortsatt publicering av Dagens Ralph. Det finns också Q:r kod att skanna längst ned på sidan.