Har i dagarna köpt en PV 544 G, en av sista årsmodellens PV.
Årsmodellen är 1966 även om man la ned tillverkningen av den populära vagnen den 20 oktober 1965.
Sista dagen lämnade ett 30-tal bilar bandet. Den sista PV:n var en svart PV Sport, sorgens färg som med det sista chassinumret 440 000 gick direkt till Volvomuséet.
Några av de sista bilarna var 26 lotteribilar som delades ut till lyckliga vinnare som jobbade på Volvo eller Olofströmsverket.
Det var en epok som upphörde, PV var en långkörare som tillverkats i 20 år.
PV444/PV544 tog också Volvo ut på exportmarknaderna, inte minst var bilen inträdesbiljetten till världens då största bilmarknad: USA. Av de 440 000 tillverkade bilarna stannade 280 000 i Sverige och 160 000 exporterades.
Anledningen till att modellen lades ned var inte minskande popularitet.
Försäljningssiffrorna var helt ok trots att man sedan 1956 konkurrerade inom företaget med Volvos nya modell, Amazon.
Nej, nu behövdes bandet på fabriken i Lundby för nya Volvo 140 som började tillverkas 1966.
G modellen blev den minst tillverkade av samtliga PV modeller. Bara 3400 bilar producerades totalt.
Nu är det inte den första PV:n jag äger, inte ens den första G modellen.
Det blir nog den åttonde PV:n när jag räknar efter.
Amazoner däremot har jag haft fler än 20 stycken.
Plus några Duetter, några 140, någon 740, några V70, en S80 och en C70.
Många Volvo men aldrig någon av storsäljaren 240.
Både PV och Amazon var bilar man bokstavligen kunde laga efter vägen med ett minimum av verktyg.
Jag kommer ihåg hur jag och dåvarande flickvännen var på väg från Åre till Månsåsen på vårvintern.
Måste ha varit tidigt 90-tal.
Plötsligt började bilen sacka in och till slut stannade den helt.
Öppnade huven och insåg efter ett tag att bränslepumpen lämnat in.
Bränslepump fanns i reserv i Månsåsen.
Stoppade en bil som drog oss till Mörsil och den mack som då låg mittemot Brinkeboda värdshus.
Där gick jag in köpte en och en halv meter bränsleslang.
Sedan remmade jag fast reservdunken på takräcket med spännband. Tryckte ned änden av slangen i dunken, klämde fast den med en skruvmejsel och anslöt andra änden direkt på förgasaren.
Sedan var det bara att tuta och köra, självtrycket fungerade utmärkt.
Eftersom huven på PV öppnade i bakkant var det inga problem med det heller.
Flickvännen frågade häpet om jag gjort detta tidigare men jag sa som det var.
Jag hade läst om när Tom Trana gjorde det under ett rally!
Tom Trana, berömd svensk rallyförare som vann SM 1961 och 1962 med en PV 544. 1963 vann han RAC rallyt med en PV 544.
1964 EM i Rally med en, just det PV 544!
Nu kan jag ge mig ut på nostalgitripp dagligen, och det är inte det sämsta!
Ralph Rentzsch