Jag har skrivit det tidigare.
Det finns en organiserad antivindkraftrörelse i vårt land.
Man för en kampanj i sociala medier och genom bla insändare i lokaltidningarna där man för fram rena lögner och felaktigheter kring vindkraft.
Debatt är naturligtvis bra och nödvändigt i en demokrati men här är det i 99 procent frågan om rent hittepå som framförs.
Jag har ställt frågan tidigare, vem finansierar dessa självutnämnda experter som späckar sina inlägg med rena felaktigheter och lögner?
Vem är intresserad av att vi inte ska ha billig snabbt utbyggbar elproduktion?
Vindkraften i vårt land har bokstavligen pressat ned elpriserna.
Dessutom med tanke på den rådande krigssituationen i Europa, en elproduktion som är decentraliserad och svår att slå ut?
När en av dessa antivindkraftdebattörer som ägnar mycket tid åt att försöka hindra vindkraft att byggas i Sverige dessutom bor i Turkiet tätnar intrigen!
I Jämtlands Tidning har Cristian Steinbeck fått fria händer att sprida föga faktabaserad desinformation om vindkraft.
I sitt senaste alster var han svårt bekymrad över hur plast och annat skulle återvinnas när verken ska skrotas.
Som jag konstaterat, i vårt land skrotas 120-180 000 bilar varje år, enligt Mobility Sweden återvinns 95 procent av varje bil.
Jordbruket använder 20-25 000 ton ensilageplast varje år varav 90 procent återanvänds.
Då är i Steinbecks värld vindkraftverk och dess återvinning ett jätteproblem!
Alternativet kärnkraft med avfall som måste lagras 100 000 år är tydligen inget att oroa sig över?
I dagarna undertecknade Belgien, Danmark, Frankrike, Irland, Island, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Tyskland ett avtal, den sk Hamburgdeklarationen som kommer innebära en massiv utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Nordsjön med målet att nå 100 GW effekt till 2030.
De tio ländernas gemensamma satsning beräknas kosta 1 000 miljarder euro och skapa 90 000 nya jobb.
Ett av målen är att skaka av sig energiberoendet från globala supermakter som ser till sina egna intressen.
Våra skandinaviska grannländer är alltså med, men inte vi.
I Sverige har havsbaserad vindkraftpark efter vindkraftpark stoppats.
I stället har våra kärnkraftskramande politiker i regeringen utlovat 220 miljarder kronor i lån till företag som vill bygga kärnkraft.
Till det vill regeringen lägga till en riskreserv på 290 miljarder kronor för att säkerställa att projekten faktiskt blir klara.
Gissa ur vems plånbok dessa 510 miljarder ska plockas?
Min och din!
Regeringen vill dessutom ge kärnkraftsatsningen en prisgaranti på 80 öre kilowattimmen.
Dvs, är elpriset över 80 öre tjänar kraftbolaget pengar.
Är elpriset under 80 öre så betalar du och jag mellanskillnaden så att priset är 80 öre och kraftbolaget tjänar pengar, dock inte lika mycket.
Med kärnkraft behöver vi dessutom uran och med en av de största uranfyndigheterna i Europa bokstavligen utanför tröskeln innebär det att en urangruva i Oviken kryper allt närmare.
Genom att konsekvent säga nej till vindkraft, speciellt havsbaserad vindkraft sänker vi möjligheterna till snabbt utbyggd svensk energiproduktion.
Det som skett är att många stora vindkraftsbolag lämnar Sverige.
Varför ska de kasta bort sin tid här när det är oerhört mycket lättare att arbeta någon annanstans?
Så tappar vi stora investeringar och arbetstillfällen.
Medan Putin och hans lakejer jublar!
Ni som är inne och läser och uppskattar det ni får ta del av! Swisha gärna valfritt belopp till 070-5747290 så att ni stödjer fortsatt publicering av Dagens Ralph.
Det finns också Q:r kod att skanna längst ned på sidan!