En färsk undersökning av Novus som presenterades lagom till Almedalsveckan visar att 44 procent av svenskarna anser att demokratin är hotad i vårt land!

Det här är en tydlig ökning sedan förra året då motsvarande siffra var 39 procent

– Vi kan inte tänka oss ett samhälle utan demokrati. Men man anser att den är hotad, och man ser heller inte att förtroendet för politiker finns där det borde vara, säger Torbjörn Sjöström, vd för Novus till TV4 Nyheterna.

I rapporten, som genomförts på uppdrag av TV4, framgår det också att förtroendet i det demokratiska systemet är ansträngt i flera led. Hela 61 procent av svenskarna upplever att politiker inte har förtroende för dem som väljare. Endast en fjärdedel tror att politiker faktiskt har det.
– Tror inte väljarna att politikerna litar på dem, då måste politikerna säkerställa att de faktiskt kan bygga väljarnas förtroende. Förtroende måste tjänas, säger Sjöström.

När svenskarna får svara på vad de ser som de främsta hoten mot demokratin, toppar utländska påverkansoperationer och spridning av desinformation listan. 43 procent nämner just detta som ett av de tre största hoten. Därefter följer kriminalitet (35 procent) och okunskap om samhället (25 procent).

Trots att hela 97 procent anser att demokratin i Sverige är värd att försvara, finns det alltså en stark upplevelse av att något är fel. En möjlig förklaring finns i den förtroendeklyfta som undersökningen blottlägger – där väljarnas brist på tillit till politiker speglar sig i upplevelsen att politiker i sin tur inte har förtroende för väljarna.
– Här har vi kommunicerande kärl. Om du känner att politikern inte litar på dig eller tar din röst på allvar, då litar du heller inte på politikern, säger Sjöström.

Det här är naturligtvis mycket allvarliga siffror som bör få politiker på alla nivåer att fundera.

Men det undersökningen visar är väl närmast ett naturligt resultat av att våra politiker generellt genom olika publikfriande beslut försöker rida på populistiska vindar.

Men att vi alla sedan kan se att verkligheten inte ändras.

Problemen kvarstår eller till och med förvärras.

Ett lysande exempel är lag och rätt.

Här har man de senaste åren genomfört lagändring på lagändring med hårdare straff och längre straff. Gett polisen mängder med nya verktyg i verktygslådan med avlyssning av telefoner, datorer, bostäder etc.

Samtidigt som vi kan se att problemet är att de befintliga lagarna inte efterlevts.

Och att rättsapparaten inte lyckas med att se till att de efterlevts.

När en majoritet av alla brott avskrivs spelar det ingen roll hur lagarna ser ut.

Fungerar inte polis och domstolar som de är tänkta kan vi stifta hur många lagar som helst.

Vi måste få en polis som fungerar, vardagsbrottsligheten måste bekämpas.

Vi kan inte ha ett samhälle där butiksägare ger upp och slutar anmäla stölder för att de vet att det inte är någon mening att anmäla.

Då kommer snart nästa steg, att inte heller grövre brottslighet anmäls.

Och då får vi det samhälle vi nu ser börjar utvecklas. Och då kommer naturligtvis väljarna som siffrorna visar, att tvivla på politikerna.

Ralph Rentzsch